Ny samverkanplattform bildad – Svenska Brukarnätverket för Traditionell Ekologisk Kunskap
Den snabba utvecklingen av det moderna samhället har generellt inneburit en hög belastning på naturen och dess biologiska mångfald. Samtidigt har historiskt grundade kunskaper om naturen och brukningsmetoder hos urfolk och lokala samhällen (av brukarkulturer) trängts tillbaka och riskerar att förloras, vilket också har uppmärksammats internationellt.
FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD), antogs av Världssamfundet vid toppmötet i Rio de Janeiro 1992 som ett led i arbetet för miljö och hållbar utveckling. Konventionen antogs i vårt land 1994 och den är därmed rättsligt bindande även hos oss. Det är en bred naturvårdskonvention med ett angeläget syfte. Intressant nog innehåller den även delar som handlar om brukande- och rättighetsfrågor och bevarande och utveckling av traditionella kunskaper som innehas av urfolk och lokala samhällen (av brukarkulturer) vad gäller bevarande och nyttjande av biologisk mångfald, både vild och domesticerad. I detta inryms hållbara brukningsmetoder, förvaltning av mark och biologiska resurser i sina naturliga sammanhang (in situ), och även jakt och fiske. Det handlar också om sedvänjor, livsstil, traditioner, immateriella värden och andliga aspekter, förhållningssätt till livsmiljö och framtid samt historiska förhållanden.
Konventionen syftar till att staterna ska respektera och bevara traditionell kunskap som är relevant för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, främja en bredare tillämpning och kunskapsbärarnas deltagande i processer som rör genomförandet av CBD och där traditionell kunskap eller sedvanligt nyttjande berörs. Allt detta kommer till uttryck i konventionens kapitel (artiklar) 8(j) och 10(c).
FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD), antogs av Världssamfundet vid toppmötet i Rio de Janeiro 1992 som ett led i arbetet för miljö och hållbar utveckling. Konventionen antogs i vårt land 1994 och den är därmed rättsligt bindande även hos oss. Det är en bred naturvårdskonvention med ett angeläget syfte. Intressant nog innehåller den även delar som handlar om brukande- och rättighetsfrågor och bevarande och utveckling av traditionella kunskaper som innehas av urfolk och lokala samhällen (av brukarkulturer) vad gäller bevarande och nyttjande av biologisk mångfald, både vild och domesticerad. I detta inryms hållbara brukningsmetoder, förvaltning av mark och biologiska resurser i sina naturliga sammanhang (in situ), och även jakt och fiske. Det handlar också om sedvänjor, livsstil, traditioner, immateriella värden och andliga aspekter, förhållningssätt till livsmiljö och framtid samt historiska förhållanden.
Konventionen syftar till att staterna ska respektera och bevara traditionell kunskap som är relevant för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, främja en bredare tillämpning och kunskapsbärarnas deltagande i processer som rör genomförandet av CBD och där traditionell kunskap eller sedvanligt nyttjande berörs. Allt detta kommer till uttryck i konventionens kapitel (artiklar) 8(j) och 10(c).
Ännu, och alltså långt mer än tjugo år sedan den antogs, har dessa delar i konventionen inte omsatts i någon märkbar handling i vårt land. Det är möjligt att det ”fallit mellan stolarna”, men det kan kanske också antas att detta uppfattats som ett svårhanterligt inslag inom ramen för den etablerade svenska modellen.
Men man måste därmed fråga sig hur nationella politiska beslut och förvaltningsmyndigheters ageranden egentligen överensstämmer med den internationella överenskommelsen och ansvaret och behoven för urfolk och lokala samhällen (av brukarkulturer) vad gäller att respektera och bevarande och utveckling av traditionell ekologisk kunskap och sedvanebruk i vårt land. Denna frågeställning ligger också i bakgrunden för det regeringsuppdrag som Miljödepartementet gav Naturvårdsverket i mars 2017 angående nationellt arbete om traditionell kunskap och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
Men man måste därmed fråga sig hur nationella politiska beslut och förvaltningsmyndigheters ageranden egentligen överensstämmer med den internationella överenskommelsen och ansvaret och behoven för urfolk och lokala samhällen (av brukarkulturer) vad gäller att respektera och bevarande och utveckling av traditionell ekologisk kunskap och sedvanebruk i vårt land. Denna frågeställning ligger också i bakgrunden för det regeringsuppdrag som Miljödepartementet gav Naturvårdsverket i mars 2017 angående nationellt arbete om traditionell kunskap och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
Mot denna bakgrund har nu mobiliserats för att bilda det Svenska Brukarnätverket Traditionell Ekologisk Kunskap. Detta sker nu som en samverkan mellan FSF, Familjejordbrukarnas Riksförbund, Föreningen Naturbrukarna Sverige, Föreningen Svenskt Fjälljordbruk (interim), Arbetsgruppen Skärgårdsbönder inom Skärgårdarnas Riksförbund samt Förbundet Sveriges Småbrukare. Med denna samverkansplattform representerar vi därmed och tillsammans ett flertal levande kulturarv och ett större antal kunskapsbärare verksamma i historiska kulturlandskap spridda över hela landet.
Syftet med denna nya samverkansplattform är att utifrån våra respektive perspektiv, roller och möjligheter medverka och komplettera det nationella arbetet för att stärka bevarandet av och respekten för traditionell kunskap och sedvanebruk för hållbart nyttjande av biologisk mångfald i enlighet med CBD. Avsikten är också att utveckla kunskaper och våra möjligheter vad gäller hållbar naturförvaltning och gröna näringsverksamheter, samt natur-, kultur- och andra samhälleliga värden.
Vår samverkan sker till att börjas med informellt, men det är vår avsikt att ytterligare bredda och vidareutveckla detta, i första hand nationellt. Vi söker därför kontakt med fler minoritetsgrupper som representerar brukarkulturer inom ramen för CBD. Vi återkommer med information om det fortsatta arbetet.
Vår samverkan sker till att börjas med informellt, men det är vår avsikt att ytterligare bredda och vidareutveckla detta, i första hand nationellt. Vi söker därför kontakt med fler minoritetsgrupper som representerar brukarkulturer inom ramen för CBD. Vi återkommer med information om det fortsatta arbetet.
Ni skrev någon gång att innan kriget har man kunskap om häckar och buskage runt gärden för att på naturlig väg hålla sjukdomar och småkryp i schack. Var kan man ta reda på mer om det?
SvaraRaderaVia Järna, skulle jag tro...
Radera