Det är också en förändring av gårdsstöden till en fokusering på de mindre jordbruksenheterna (under 30 ha) då det är ett fattigdomsproblem i de nyare medlemsstaterna som man vill åtgärda med "redistributive-payment", vilket inte har varit uppmärksammat alls i Sverige.
Istället är svensk uppfattning att man skall driva systemet vidare i samma spår som hittills med gårdsstöd lika för alla utom för de minsta jordbruken som räknas som hobbyverksamhet i Sverige. En åsikt som man troligen är helt ensam om.
En annan vinkel är en genuin miljöstödsinriktning. Vilket tycks ha starkt stöd i vissa kretsar. Mest på grund av klimatdiskussionen där man ser en möjlighet att jordbruket kan bli en politisk faktor som man kan belasta med både krav och stöd utan att det påverkar marknaden då jordbruksproduktionen beräknas fortsätta att fungera som hittills volymmässigt.
Källa: Alan Matthews
Oron över landsbygdens situation delas av flera t.ex. Worldbank, Världsbanken som diskuterar hur stöden till jordbruket fungerar i fattiga delar av EU: www.worldbank.org
Även scenar-2030-pathways-european-agriculture-and-food-sector-beyond-2020 är värd att beakta ur svensk vinkel.
Är måhända den svenska inställningen alltför provinsiell och kanske även efter sin tid?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar