tisdag 27 juni 2017

Politisk skandal

Hur många har funderat på detta? 
Hur många måste ducka för att klara sig? 
Hur många inser vad myndighetsterror innebär? 
Hur mycket skada gjorde inte Eskil Erlandsson som minister när han genomförde denna "reform"?
Att kontrollen av "anonyma anmälningar" inte fick faktureras djurägaren - om man inte hittade några fel och brister. 
Läs noga domen och fundera!
Finns det någon som klarar sig utan att bli fakturerad?
Politisk skandal är det!


- Umeå Kammarrätt 833-14 "En förutsättning för att Hans Arvidsson ska vara skyldig att betala den aktuella avgiften är att den avser en s.k. extra offentlig kontroll. En förutsättning för att det ska vara fråga om en extra offentlig kontroll är vidare, som framgår av Jordbruksverkets tidigare citerade föreskrift, att kontrollen utförts efter en befogad anmälan.  

Av utredningen framgår att länsstyrelsen inte har kunnat konstatera någon av de brister som påstods föreligga i den anonyma anmälan. Det framstår i en sådan situation inte som helt rättvisande att beteckna anmälan som befogad. Med den avfattning definitionen i 4 § Jordbruksverkets föreskrifter har fått skulle det visserligen kunna hävdas att en befogad anmälan föreligger så snart myndigheten vid en efterföljande kontroll har kunnat konstatera en brist, oavsett om denna brist är en sådan som påtalats i anmälan. Enligt förvaltningsrättens mening är en sådan tolkning emellertid inte rimlig, och det är tveksamt om den varit avsedd.  
Som framgår av de tidigare redovisade föreskrifterna utgår både direktivet 882/2004 och Jordbruksverkets föreskrifter från att den normala anledningen till en extra offentlig kontroll är att myndigheten tidigare har kunnat påvisa brister inom ramen för sin normala kontrollverksamhet. En situation där myndigheten, på grund av en oriktig anmälan eller av något annat slumpmässigt skäl, råkar upptäcka en brist hos djurhållaren är så väsensskild från denna normalsituation att det bör krävas klart stöd i författningarnas ordalydelse för att även i en sådan situation ålägga djurhållaren att betala en avgift. Som har framgått anser förvaltningsrätten inte att det finns ett sådant klart stöd i Jordbruksverkets föreskrifter. Hans Arvidsson är därför inte skyldig att betala en avgift för extra offentlig kontroll och hans överklagande ska bifallas." -




_____________________________


FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I UMEÅ 2014-10-24 Meddelad i
Umeå
KLAGANDE
HANS Göran Sune Arvidsson, 571231-2718 Yttertavle 103
905 96 Umeå

MOTPART
Länsstyrelsen Västerbotten 901 86 Umeå
ÖVERKLAGAT BESLUT
Mål nr 833-14
page1image12016 page1image12176 page1image12336 page1image12496 page1image13256 page1image13416
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 833-14 I UMEÅ
BAKGRUND OCH YRKANDEN
Länsstyrelsen beslutade den 9 april 2014 att Hans Arvidsson ska betala 1 600 kr i avgift för utförd extra offentlig kontroll.
Hans Arvidsson överklagar länsstyrelsens beslut och yrkar att beslutet upphävs.
TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER
Av art 28 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 framgår bl.a. följande. Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den behöriga myndighetens normala kontrollverksamhet ska den behöriga myndigheten debitera den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden för de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför.
Enligt 25 b § djurskyddslagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll enligt lagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen samt meddela föreskrifter om beräkning av avgifter som tas ut av myndigheter och kontrollorgan.
Av 64 § djurskyddsförordningen (1988:539) framgår att vid offentlig kontroll av andra djurhållare än sådana som håller livsmedelsproducerande djur ska bl.a. artikel 28 i förordningen (EG) nr 882/2004 tillämpas. Av 65 och 68 §§ djurskyddsförordningen framgår att Jordbruksverket får meddela föreskrifter om bl.a. hur offentlig kontroll ska bedrivas och vilka avgifter som får tas ut för extra offentlig kontroll enligt förordningen (EG) nr 882/2004.
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 833-14 I UMEÅ
I 17 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SVJFS 2012:20) anges bl.a. att de djurhållare som avses i 64 § djurskyddsförordningen ska debiteras för all den tid som går åt för genomförande av kontrollen, administrativt arbete, analys- och undersökningskostnader samt övriga kostnader som extra offentlig kontroll medför. Timkostnad ska debiteras med 800 kr/timme. Med extra offentlig kontroll menas, enligt 4 § i samma föreskrifter, kontroll som utförs efter att bristande efterlevnad har påvisats vid den normala offentliga kontrollen eller annan ordinarie verksamhet. Det kan också vara den kontroll, fysisk eller administrativ, som utförs med anledning av befogade anmälningar eller annan information som kan tyda på bristande efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. Med befogad anmälan avses anmälan efter vilken myndigheten konstaterar brist vid kontrollen.
UTREDNINGEN
I länsstyrelsens kontrollrapport anges bl. följande. Kontrollen den 9 april 2014 var föranmäld och utfördes med anledning av en inkommen anmälan på djurhållningen. Anmälan avsåg 15 20 stycken tackor och ca fem stycken lamm. I anmälan angavs bl.a. att taket håller på rasa in i ladugården där fåren hålls, att tackornas päls hänger som klasar med gödsel och det ifrågasattes om djuren hade tillgång till hö och vatten. De brister som uppmärksammades var att ena väggen i ett av utrymmena var otät vilket innebär att lamm kan ta sig in i ett utrymme där de kan skada sig alternativt fastna i väggen och skada sig. Kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc. var därmed inte uppfyllt. I 3 § djurskyddsförordningen anges att inredning i djurstallar och i andra förvaringsutrymmen för djur samt utrustning i hägn ska vara utformad så att den inte tillfogar djuren skador eller medför risk för djurens hälsa.
Hans Arvidsson anför bl.a. följande. Vid kontrollen fanns det inte någon anmärkning mot de punkter som togs upp i anmälan. Eftersom det fanns ett
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 833-14 I UMEÅ
lamm som var halt sattes tacka och lamm i ensambox med hjälp av stålgrindar. Lammet kontrollerades omedelbart och inga yttre skador kunde observeras. Med anledning av det halta lammet hade länsstyrelsen synpunkter på en vägg man tyckte kunde utgöra en skaderisk. Länsstyrelsen hävdade att det var för långt mellan brädorna men inga mått togs. Avståndet mellan bräderna var i princip detsamma som det avstånd på 15 cm som finns mellan de horisontella rören på stålgrindarna som användes för att avskilja tacka och lamm. Dessa grindar är köpta på Kellfri och anges lämpliga för får. Länsstyrelsen har i sitt yttrande hävdat att de vid tidigare oanmält besök observerat lamm på fel sida av denna vägg, ingen dokumentation i form av foton har dock redovisats. Själv har han aldrig observerat lamm på fel sida väggen och anser inte att dess utformning utgjorde risk för skada. Det finns inga bevis på att lammet skadat sig på inredningen och det finns inte heller någon rättssäker dokumentation på vare sig utformningen av väggen eller att lamm befunnit sig på fel sida väggen.
Länsstyrelsen anför bl.a. följande. I Kellfris grindsystem är avstånden mellan de vågrätta rören längst ned 8-10 cm och högre upp dit lammen inte når ökas avståndet mellan rören upp till 16 cm. Det grindsystem Hans Arvidsson hänvisat till är inte en standardgrind utan har ett större avstånd mellan de nedre rören. Måttet mellan bräderna bedöms av Hans Arvidsson vara ca 16 cm, dubbelt så stort som avståndet mellan de nedre rören på den grind han hänvisat till som lämplig. Den kontroll som genomfördes den 9 april 2014 var föranmäld eftersom länsstyrelsen inte lyckats kontakta Hans Arvidsson vid tre tidigare försök. Vid det sista försöket syntes några lamm på fel sida om den trasiga väggen, vilket Hans Andersson informerades om näskommande dag då kontrollen genomfördes.
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 833-14 I UMEÅ
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
En förutsättning för att Hans Arvidsson ska vara skyldig att betala den aktuella avgiften är att den avser en s.k. extra offentlig kontroll. En förutsättning för att det ska vara fråga om en extra offentlig kontroll är vidare, som framgår av Jordbruksverkets tidigare citerade föreskrift, att kontrollen utförts efter en befogad anmälan.
Av utredningen framgår att länsstyrelsen inte har kunnat konstatera någon av de brister som påstods föreligga i den anonyma anmälan. Det framstår i en sådan situation inte som helt rättvisande att beteckna anmälan som befogad. Med den avfattning definitionen i 4 § Jordbruksverkets föreskrifter har fått skulle det visserligen kunna hävdas att en befogad anmälan föreligger så snart myndigheten vid en efterföljande kontroll har kunnat konstatera en brist, oavsett om denna brist är en sådan som påtalats i anmälan. Enligt förvaltningsrättens mening är en sådan tolkning emellertid inte rimlig, och det är tveksamt om den varit avsedd.
Som framgår av de tidigare redovisade föreskrifterna utgår både direktivet 882/2004 och Jordbruksverkets föreskrifter från att den normala anledningen till en extra offentlig kontroll är att myndigheten tidigare har kunnat påvisa brister inom ramen för sin normala kontrollverksamhet. En situation där myndigheten, på grund av en oriktig anmälan eller av något annat slumpmässigt skäl, råkar upptäcka en brist hos djurhållaren är så väsensskild från denna normalsituation att det bör krävas klart stöd i författningarnas ordalydelse för att även i en sådan situation ålägga djurhållaren att betala en avgift. Som har framgått anser förvaltningsrätten inte att det finns ett sådant klart stöd i Jordbruksverkets föreskrifter. Hans Arvidsson är därför inte skyldig att betala en avgift för extra offentlig kontroll och hans överklagande ska bifallas.
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 833-14 I UMEÅ
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1C)
Patrik Södergren
I avgörandet har rådmannen Patrik Södergren samt nämndemännen Yvonne Andersson, Birgitta Mukkavaara och Berit Seedorf (skiljaktig) deltagit. Målet har föredragits av förvaltningsrättsnotarien Ellen Norin.
Berit Seedorfs skiljaktiga mening
Nämndemannen Berit Seedorf är skiljaktig och anför följande. En befogad anmälan är enligt definitionen i Jordbruksverkets föreskrifter en anmälan efter vilken myndigheten konstaterar brist vid kontrollen. Det uppställs därmed inte krav på att bristerna som uppmärksammas måste vara detsamma som de brister som upptagits i anmälan. Det är visat att det, den 9 april 2014, hos Hans Arvidsson, fanns brister i djurhållningen. Det innebär att anmälan var befogad och att det är fråga om en extra offentlig kontroll, vilket även betyder att en avgift ska tas ut. Jag anser därför att överklagandet ska avslås.
6

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domsto- lens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
  1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
  2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
  3. det är av vikt för ledning av rättstillämp- ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
  1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och te- lefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, tele- fonnummer till arbetsplatsen och mobiltele- fonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.
  2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
  3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
  4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,
  5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av do- men/beslutet. 

____________

Eller: http://databas.infosoc.se/rattsfall/34290/fulltext

5 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Det finns en rad sådana "gummiparagrafer" som utnyttjas flitigt av djurskyddshandläggare för att sätta rättssäkerheten ur spel. En annan som alltid användas är undantagsparagrafen §74 Djurskyddsförordningen som säger att ett beslut skall gälla genast även om det överklagas. Därmed försvinner djuren=bevisen och sedan är det kört för djurägaren. En tredje är för beviljande av sk §16-tillstånd skall särskild vikt läggas vid sökandes "lämplighet" dvs det är helt upp till handläggarens humör för dagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men ingen där "anonyma anmälningar" kan kosta hur mycket som helst...

      Radera
    2. Egentligen är det ett politiskt katastrofalt beslut som ingen ifrågasätter som är mallen för hur myndigheter och allmänhet får agera i dagens samhälle...
      De flesta medborgare blundar och hoppas att de själva slipper råka ut för detta.

      Radera
    3. 74 § Djurskyddslagen skulle aldrig ha fått beslutas om man följer 2 kapitlet 19 § Regeringsformen då den strider mot EU-rätten, fr allt artikel 1, 5, 6, 7, 13, 17 EKMR (våra mänskliga rättigheter enligt EU sedan 1995) och artikel 20, 41, 42, 47, 48, 49, 51, 52, 53 och 54 EURS Rättighetsstadgan från 2009-12-01.
      Eftersom riksdagen missat 2:19 RE (Europakonventionen
      19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).) så träder omedelbart 11 kapitlet 14 § (domstol) eller 12 kapitlet 10 § (myndigheter) Regeringsformen.
      11 kap. Lagprövning
      14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
      Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).
      eller för myndighet
      Lagprövning
      10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tilllämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
      Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

      Men tack vare att regeringen Palme tog bort det personliga tjänstemannaansvaret 1975 så är Sverige ett helt laglöst land så är myndighet(sperson)er helt utan konsekvenser vid brott mot administrativ lag, grundlag eller EU-rätten. Detta beror på att dessa lagbrott saknas uppräknade i Brottsbalken och då saknas konsekvenser.

      Radera