Ekonomiskt kaos

Det mest genombelysta området i svenskt samhälle är utan tvekan jordbruket. Av tradition. Av politiska orsaker och efter 1995 den "gemensamma marknadens" behov av statistik där ju jordbruket (CAP) är det enda egentliga gemensamma. Därför borde den förändring av statistiken som SJV gjort under åren oroa. Man ändrade i jordbruksstatistiken och lade in även andra inkomster än jordbruksinkomster i jordbrukarfamiljens ekonomi. Vilket förändrade utfallet av uppgifterna. Och verkligheten doldes därmed. När man påpekade detta för aktiva (Jordbruksdepartementet) i Stockholm ifrågasattes de verkliga siffrorna med svaret att: "så litet kan det inte vara då alla bönder kör fyrhjulsdrivna SUV-bilar". Frågan blev därmed stendöd.

I övriga EU används för det mesta fattigdomsbegreppet "60% av landets medianinkomst" som nedre gränsen för beskattning. Inkomster under detta beskattas inte - för att förtydliga frågan. Men så är det icke i Sverige. Vilket drabbar småföretagare på ett radikalt sätt. Och för bönder i synnerhet under de senaste trettio åren. Då jordbrukets produktpriser i stort sett stått still i nominella siffror.

I den dagsaktuella debatten om flyktingsfrågan har frågan kokat ner till ekonomiska siffror. Och för småföretagare som inte kan kompensera sig med höjda fakturor, som jordbruket, så är medianinkomstens utveckling ett bevis på jordbrukets usla ekonomiska utveckling. Och debatten om statens skattebehov avslöjar hur illa det egentligen är.

I nedan länk finns intressanta uppgifter om medianinkomstens utveckling under åren, som i övriga EU är det som styr skattetrycket på låga inkomster (men så icke i Sverige där arbetsgivaravgiften startar vid krona Ett i inkomst, och kommunalskatten vid cirka 20 000kr i årsinkomst.)

/eso-rapporten-en-helt-nodvandig-beskrivning-av-de-ekonomiska-konsekvenserna-av-migrationen/