Var skall man börja fundera? Hur stor betydelse hade skiftesreformen 1827 för den situation landsbygden har idag? Eller var det de politiska besluten om industrialismen under mellankrigstiden som var det avgörande steget in i vår tid? Hur mycket påverkade Blairhouseöverenskommelsen 1992 dagens situation och Livsmedelsstrategin?
Eller enskilda politikers insatser, som Mats Hellströms position som ordförande i GATT/WTO ett tag, på samma gång svensk jordbruksminister och hans därigenom insikter i de globala nationalekonomernas uppfattning om det internationella lantbrukets position som råvaruleverantörer till en multinationell livsmedelsindustri med globala maktambitioner. Och hans uppfattning om den därmed hopplösa situationen för svenskt lantbruk.
Inte är det enkelt.
Vi har idag en inställning, sedan diskussionen under 1980-talet om jordbrukets internationalisering, att maten är en självklarhet som ICA, COOP eller andra ordnar på det mest effektiva sättet. Helt befriat från naturen, ekonomin och alla andra ekonomiska eller biologiska funktioner i tiden.
Är det så? Eller är det tvärtom?
I nedan länk påstås tvärtom. Att en misslyckad jordbrukspolitik med brist på livsmedel i samhället och ett nationellt jordbruk utan produktion och förmåga att försörja befolkningen är orsaken till ekonomiska nationella haverier. Om det är så har vi i detta land en farlig situation som byggts upp sedan 1980-talets tro på en internationell livsmedelsförsörjning baserad på de globala livsmedelsföretagens "välvilja". Som kan skapa en mycket svår situation för svenskt samhälle nu när, möjligen, de goda åren efter 1995 möjligen är på upphällningen.
/mardromsscenariot-nar-bostadsbubblan-spricker/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar