Sojakrigets effekter klingar av

Orsaken till dagens jordbrukspolitik, före Livsmedelsstrategin, har sina rötter i Blairhouseöverenskommelsen från 1992-93 då kommissionären McSharry gjorde upp med USA om effekterna av EGs förlust i GATT/WTO förhandlingarna om handelskriget (Sojakriget) mellan USA och EG som hade tjugoåriga orsaker. En process som totalt undgick svensk jordbrukspolitisk debatt under de åren och som idag tycks vara helt okänt. Men som bönder i andra delar av Europeiska unionen vanligen varit väldigt medvetna om. Som kan läsas om här.

Nu är detta historia och mycket har ändrats i internationell politik. Brexit kommer troligen att påverka utvecklingen också. De jordbrukspolitiska besluten från början av 1990-talet har spelat ut sin roll. Därmed är gårdsstöden i farozonen. En 30 procentig minskning av gårdsstöden har länge varit uppe till diskussion. Protester mot förändringar kommer främst från de största jordbruksenheterna vilket man minns från föregående svenska regerings aktiviteter i frågan när det hettade till inför nuvarande CAP-period. Men kritiken mot nuvarande CAP ligger bara och väntar på nya möjligheter.


För att inte missa vad som kan ske är en uppdatering av sin information/omvärldsanalys väsentlig, oavsett om man är hobbybonde, diversifierad entreprenör eller specialiserad lantbrukare. En del funderingar från Bryssel finns här och svenska funderingar här. Det genomgående temat är: Minskat stöd, pengarna måste användas till annat.

En rapport från RISE i frågan: http://www.risefoundation.eu