måndag 9 september 2019

Man känner igen det

Den debatt som sker i dagens USA angående amerikansk jordbrukspolitik påminner om den som sker i Sverige angående svensk/europeisk jordbrukspolitik.
Man påstår att skattebetalarna i USA står för farmarnas "välfärd".
Javisst, så är det naturligtvis. Då världsmarknadspriserna på jordbrukets produkter är under produktionskostnaderna nästan överallt på planeten - och att enda sättet att få ekonomin att gå ihop i denna karusell med världsmarknadspriser under produktionskostnaderna - är subventioner!
Det som nu är så märkligt är att den amerikanska allmänheten nu hamnat i en "svensk" jordbruksdebatt: att farmaren har det för bra?!
Ungefär som debatten i Sverige redan lät på 1980-talet då man hade haft tio år av svenska jordbrukssubventioner för att få upp produktionen - utan att det skulle märkas i affärerna.
Att detta fenomen sedan blev WTO-politik på 1990-talet, har man nogsamt dolt i debatten om CAP, den "gemensamma jordbrukspolitiken inom EU".
Men nu har "skiten nått fläkten". USA, som under Reagan drev linjen om låga världsmarknadspriser för jordbruksprodukter (för att kunna dominera världsmarknaden), har insett (under Donald Trump) att det har man inte råd med längre och med årets spännande odlingssäsong (som kan bli en olidligt spännande kamp mot klockan då mycket av både majs och soja är sent utvecklad och kräver en varm höst för att nå rätt mognad till skörden) och att man tydligen har kvar relativt små lager av fjolårets skörd - och att debatten också nått allmänheten, så är mycket i möjlig förändring.

/news/how-trumps-tariffs-finance-farmer-bailouts.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar