onsdag 21 augusti 2019

The five O


En av dessa amerikanska debattörer som diskuterar amerikansk politik och ekonomi är Gerald Celente. En man som hör till den kritiska 60-talsgenerationen som protesterade mot Vietnamkriget och som upplevde efterkrigstiden turbulens fram till 9/11 som ju förändrade världens gång.

Han intervjuas i kingworldnews.com i augusti 2019 om tidens gång. Det man noterar är resonemanget om de "Five O", de fem punkterna som han menar skapar dagens situation och problem. Dessa fem faktorer som man sedan lång tid tillbaka ansett vara framtidens melodi, framtidens lösning på mänsklighetens framtida problem. Och där Gerald Celente anser det vara själva problemen som skapar kaos och elände. Deflation istället för inflation.

De fem faktorerna är i den ordning han nämner i intervjun:
Överbefolkning, som skapar brist på arbetstillfällen, migrationsströmmar och utebliven inflation då det alltid finns överskott på arbetskraft.
Överkapacitet, som förmåga att producera utan att det finns avsättning.
Öppna gränser, som alltid pressar priserna överallt på allting.
"Online", som gör att alla kan handla där det är billigast.
Överproduktion, av allt som också pressar priserna.

Applicerat på jordbruket är detta något som alla insett. Men ekonomer och politiker vill ha mer av samma medicin, fler människor som konsumenter och arbetskraft, större produktionskapacitet, mer öppna gränser, mer datafunktioner och "bredband", 5G, m.m. Vilket tillsammans skapar en överproduktion - av allt.

Men så så finns det en joker i leken - jordbruket. En verksamhet som man sedan länge har sett över axeln som en "näring under avveckling", med stillastående priser och överskottsproduktion.
Men som är beroende av vädret. Vilket man i "Klimatfrågan" sällan eller aldrig undrar över utan bara kritiserar som ett moment i problemet. När jordbruket är själva grundfrågan om vår existens. Var skall vår mat, våra livsmedel komma från om vädret blir turbulent?

Den globala jordbrukspolitik som skapades med WTO-reglerna på 1990-talet har låst jordbrukets  globala handelspriser på 1980-talets nivåer, vilket har gynnat de efterföljande leden - fram till idag. Och finanspolitiken, med en kraftig upplåning av jordbrukarna för att investera i maskiner och kemikalier för att öka sina skördar har gynnat leden före jordbruket - fram till idag. Men den avgörande faktorn, vädret, kan ingen påverka.

Svält har alltid funnits och så är det även idag. Ungefär 800 miljoner människor på planeten svälter på något sätt hela tiden. Det ingår i kalkylen. Men om andelen svältande människor ökar så drabbas även mer köpstarka medborgare. Och då ökar priserna - och inflationen. Men den funktionen som finansvärlden och världens politiker önskar, en kontrollerad inflation, kan bli svår att kontrollera och styra. Jordbruket har alltså en nyckelfunktion i världsekonomin och världspolitiken. Något som ingen vill inse. Särskilt inte i Sverige.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar