Men när man växer litet blir det aktuellt med bolagsdrift. Men bara för driften, då marken, själva fastigheten nästan alltid ägs av en fysisk person och då blir det enskild firma.
Komplicerat?
Javisst. Men då nu politiken vill förenkla, sägs det, så vill man låta större jordbruksföretag, som drivs som bolag, även förvärva marken och fastigheten i driftsbolaget. Än sen då...?
Ja, förenkling var det. Men inte för de som driver sitt jordbruk som enskild firma.
Men ibland kan kanske en komplicerad konstruktion vara en poäng i företagandet.
Hur agerar då fastighetsägare som har en mindre jordbruksfastighet, när man sitter med allt sitt företagande som enskild firma. Historiskt sett fanns det en enklare bokföringsmodell för bönder, alltså mindre fastighetsägare, före 1970. En modell som kallades "kontantmetoden". Man betalade skatt på det man hade i kassan vid nyår, enkelt uttryckt. Sedan fick alla enskilda firmor samma bokföringssystem och senare försvann även möjligheten att kvitta överskott i förvärvskällan mot underskott i bostadsreparationer. De enda som tjänat på dessa förändringar är skattmasen. Varken landsbygden eller jordbruket inklusive livsmedelsförsörjningen har vunnit på dessa förändringar.
Men så här resonerar dagens jordbruksfastighetsägare: Fakturera-utan-f-skattsedel.html
När infördes momsen på allt? Det kan inte ha varit så krångligt som det är nu när bönderna blev företagare för då hade nog ingen satsat på matproduktion utan alla hade nog tagit anställning någonstans och haft sitt lantbruk som hobby och självhushållning...
SvaraRadera