Jämför Livsmedelsstrategin med 1967-års jordbrukspolitiska beslut så är den enda skillnaden att det inkomstmål som fanns då, 1967, inte finns med i dagens beslut. Trots det ekonomiska innehållet 1967 så ifrågasatte de flesta bönderna sin framtid efter 1967. Fram till katastrofen för den förda politiken 1972 då importbehovet drev upp konsumentpriserna och investeringsbehovet och lönsamheten i svenskt jordbruk tvingade fram en subventionsvåg som varade åtminstone i drygt tio år...
Dagens CAP är inte riktigt samma politik. Den är främst en subvention till industrin för att inte det europeiska jordbrukets råvarupriser (spannmål, animalier, m.m) skall vara högre än världsmarknadspriserna. Därför styr CAP mot en alltmer rationell jordbruksproduktion inom EU för att kunna matcha sjunkande världsmarknadspriser. Och därmed finns inget behov av att diskutera böndernas situation eller personliga inkomster och sociala situation som var en del av jordbrukspolitiken från 1930-talet fram till Livsmedelsstrategin. Så vi står nu inför en helt ny situation vilket förmodligen är en insikt som många förtroendevalda inom jordbrukskooperationen fått.
http://www.expressen.se/debatt 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar