Till förtjänta ministrar och till riksdagsmän,
vid Nobelmiddagar medaljprydda ämbetsmän,
de saknar en verklig välförtjänt symbol,
som sprider doft till mat och alkohol.
För frimurare och höga dignitärer,
den nya adelns direktörer och pärer,
gör sig förtjänta av en finare utmärkelse,
bestående av naturens egen stärkelse.
Efter att ha snott åt sig av en hög position,
som sparkar nedåt och slickar den på tron,
de har miljoner i månaden i lön,
och går alltid före uti kön.
De berikar sig på de fattigaste små,
som utan strumpor och skor måste gå,
pryder sig med medaljer och plaketter,
i salongerna vid lyxiga banketter.
Med många miljoner om året i lön,
måste tillvaron för dessa vara skön,
med uppskattning för denna prestation,
får de liksvampspriset som gratifikation.
Guy Allan Svensson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar