Hållbar slamhantering, SOU 2020:3
Remissvar från Familjejordbrukarnas Riksförbund
Till Miljödepartementet
Debatten om slamhanteringen i och runt jordbruket har varit ett hett diskussionsämne i bortåt ett halvt sekel. Och är utan tvekan en allt svårare miljöfråga i vårt allt mer kemipåverkade samhälle. Erfarenheter av slamhanteringen inom jordbruket har inte alltid varit så bra där erfarenheterna ibland varit rent förödande. Ansvaret för utvecklingen måste ligga på det kollektiva när det handlar om storskaliga urbana funktioner då det finns en tendens att flytta ansvaret för vad som sker – från det kollektiva/urbana till den enskilde jordbrukarens mer tillfälliga ansvar som markägare. Detta gör att de kollektiva/urbana ansvaret då undandras och en ”gråzon” uppstår där inget ansvar alls finns.
Att ha en alltför strikt hållning ger samma effekter då det också innebär att ett personligt ansvar helt utesluts, utan en kombination av personligt ansvar och ett kollektivt samhällsansvar torde vara det bästa. Så ur Familjejordbrukarnas Riksförbunds medlemmars vinkel är en fri hantering av det egna hushållets avlopp/enskilt avlopp på den egna marken en sådan personlig ansvarsfunktion – för den som så önskar. Givetvis under förutsättning att det bara är just det egna hushållets avlopp.
Utöver detta torde förslag nr 2 vara det lämpligaste.
Thomas Gunnarson
Förbundssekreterare Familjejordbrukarnas Riksförbund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar