Lyssna gärna på denne ryss-amerikan.
Särskilt de sista orden i intervjun. Råden till de unga:
Inget av det de kommer att uppleva framöver stämmer med det som de föregående generationerna varit med om.....
Tack, Orlov är ofta intressant, även om han ibland har en tendens att överdriva. Skulle dock inte kalla det han säger till de unga för ett råd snarare väldigt övergripande information om hur de kommer uppleva sin framtid.
Vad ska man då ge för råd till de unga? Lära sig självförjning och småskaligt jordbruk och skogsbruk? Det är i varje fall vad jag skulle råda. Inte många kan mycket av värde inom detta nuförtiden. En av de som ändå gått mot strömmen och gått till botten med självförsörjning är Will Bonsall som nyligen skrev en bok om sina försök: "Will Bonsall's Essential Guide to Radical, Self-Reliant Gardening". Wills självförsörjning är dock helt vegansk. Jag föreställer mig att det skulle vara bra med lite betesdjur, åtminstone i Sverige.
Jag läste tidigare Thomas Gunnarsons bok "Jordbruk 2.0.1", jag har fått för mig att han är en av de som bloggar här. I varje fall så skrev Thomas om sitt "medeltida" system för fjällkor, tyckte det var det mest intressanta i boken, men tyvärr var det kortfattat och det fanns inte många detaljer. Jag föreställer mig att det handlar om att maximera betessäsongen samt i övrigt mata enbart med egenodlat hö, undviker kapitalinvesteringar och inköp av insatsvaror utifrån osv. En mer ingående beskrivning vore intressant.
En amerikan som ägnat sitt liv åt småskalighet och skrivit om självförsörjning av gräsbeteskött är Gene Logsdon, "All flesh is grass". Han beskriver i denna bok hur han med olika tricks maximerar betessäsongen på sin lilla farm i norra Ohio mm. Jag föreställer mig att Thomas system skiljer sig en del från Genes och att Thomas har en del värdefulla kunskaper som kan vara till nytta för den yngre generationen. Själv tänker jag mig en mindre flock kor som hobby på månskensbonde-nivå.
Hmm... "inte många kan mycket av värde inom detta nuförtiden"... och så har du hittat några obskyra amerikanska texter. Har vi ett bibliografiskt problem här? Det är lite svårt att veta vad du är ute efter, men om frågan gäller svårighet för nybörjare att hitta information om olika betesmodeller idag och förr i tiden så är det ju en ganska lockande informationssökningsutmaning. Om man t. ex går till vår nationalbibliografi Libris och helt enkelt söker på "bete" så drunknar man ju nästan i material. Även om man får mycket brus om renbete etc så finns det ändå mycket relevant att botanisera i. Ja, det är bara att välja tidsepok. I. Pehrsons "Bete och betesdjur" förefaller vara den modernaste grundboken i ämnet. Den väldigt grundläggande broschyren "Nötkreatur på bete" (Jordbruksinformation 11 -06) finns på nätet. På epsilons arkiv för studentarbeten hittade jag t.ex "tillväxt hos nötkreatur på naturbetesmark". http://stud.epsilon.slu.se/6857/ Annars är det ju lite lockande att insupa Rösiös råd för betesfodring: 1) Förbättra betesmarkerna genom röjning, utrotning af ljung etcetera, hopsamling af löf, de sura siddarnas dikning, insådd af goda växter och så vidare. 2)Öfvergå ej tvärt från torrfodring till betesfodringen utan fodra inne under sista tiden på vårsidan med allt mera af saftiga eller gröna foder och släpp ut djuren under en allt längre tid för hvarje dag! 3) När djuren första gång utsläppas, så förfar försiktigt med dem och tillse att de ej bryta ben eller stå och stånga hvarandra, se särskildt efter om de halta. 4) När de för allvar utsläppas, så se efter dem noga första dagen och titta sedan allt framgent om dem ute på betet så ofta som möjligt. 5) Släpp ej ut djuren på våren eller försommaren tidigare än att betet hunnit växa upp bra, men låt det ej bli för gammalt och hårdt. 6) Äro nätterna första tiden kalla och våta, så tag in för natten de ömtåliga djuren. 7)... Ordna genom gärdesgårdar med, att betesytorna hällre äro flera och mindre än få och större, så att ni ofta kan omväxla med olika betesfält. Landtmannens bok ser. III, s.268.
Jag har ingen direkt erfarenhet gällande skötsel av djur men har sedan några år tillbaka sett till att hålla ögonen öppna för att snappa upp sådant som kan vara bra att kunna. Har tex läst Pehrsons "Bete och betesdjur". Det jag är ute efter är så icke-intensiv skötsel som möjligt dvs så låga kostnader och så självhushållande skötsel som möjligt eller med andra ord så lite dieselförbrukning och inköpta varor som är rimligt.
Låt mig ta amerikanen jag nämnde, Gene Logsdon, som exempel. Han vill få djuren att göra så mycket av arbetet som möjligt, bland annat i) sparar han bete (dvs oklippt) på betesmarken för bete på höst, tidig vinter, näringen i detta bete ska vara ok, om det inte är för vildvuxet såklart. ii) Han bygger mindre höstackar i anslutning till slåtterplatsen som han sedan låter djuren äta utanför växtsäsongen, sparar därmed transporter. iii) Han sår, efter skörd, in havre som vintertäckgröda i åkern, detta kan djur beta under vintern. iv) hans djur äter huvudsakligen (eller tom om jag inte minns fel enbart) gräs. Han har naturligtvis mycket klöver i sina betesmarker.
Djuren är såklart installade när marken inte tål deras tyngd.
I mina visserligen oerfarna ögon verkar sådana förslag vettiga för småbrukaren/månskensbonden. Men det har ju slagit mig att en del kanske fungerar mindre bra i Sverige än i USA. Höstackar kanske möglar lättare i Sverige marken tål kanske inte tunga djur halva året, svenskt regelverk är annorlunda än amerikanskt och kan ställa till problem osv. Eftersom det inte finns någon ekonomi i detta extensiva jordbruk skrivs det naturligtvis inte så mycket i ett litet land som sverige, jag känner inte till något i alla fall. Det hindrar ju inte från att det kan finnas en del värdefulla erfarenheter kring vad som fungerar och inte. Jag har en känsla av att detta slags jordbruk tillhör framtiden snarare än dagens konventionella...
Man kan diskutera detta i det oändliga. Djurskyddsreglerna idag kräver en "modern" djurhållning. För icke lakterande kor torde en höskörd i augusti vara optimal. Då är det närmast halm istället för hö som skördas. Men en sådan skörd blir riklig och håller våmmen i full aktivitet vilket skapar "inte överskottsvärme". Djuren håller värmen och är mätta... Motsatsen är ett vallfoder för höglakterande kor som är snabbsmält och extremt energirikt. Det producerar ingen "inre" värme och gör attdjuren blirjustkänsliga för vädervariationer och stallmiljön. Men, som sagt, ett problem som styrs av myndigheter och djurskyddskrav i detaljerad föreskriftshantering. Som exempel...
En annan detalj som varierat under tiden har varit djurens kroppsstorlek. Stora kor mjölkar mer. Ochdå vi mäter produktionen per individ så är en stor ko "bättre". Att en stor ko har andra krav på betesmarken än små kor är inte heller så uppmärksammat därmed... Dels trampar storadjur sönder grässvålen och är därmed sämre som betesdjur i den svenska naturen. I hårda marker, som söderut i Europa, kan man kanske ha större djur. Små djur är lättare att hysa vintertid, vilket troligen är en faktor som gjort att tamdjuren minskat i kroppsstorlek under årtusendena. En optimal kroppsstorlek har skapats av varje generation bönder för den tid och plats de levt. Man har bl.a. hittat en skelett av en vuxen ko på Marsstarnd som endast var 90 centimeter över marken som levande. En idealisk hushållsko som levde på de fattiga grästorvorna bland bergknallarna. Och som ingen ville äta opp när det var dax....
Tack, vettiga påpekanden! Det är exempel på sådan information som är svår att finna... Överallt annars insisteras det tex på betydelsen av en tidig höskörd.
Misstänker för övrigt dessutom att om en höstack ska ha en chans att klara sig från mögel måste det vara mer halmliknande skörd. Så som du påpekar kan även senskördat hö vara lämpligt av flera skäl.
Länken fungerar inte.
SvaraRaderaBättre så här?
RaderaTack, Orlov är ofta intressant, även om han ibland har en tendens att överdriva. Skulle dock inte kalla det han säger till de unga för ett råd snarare väldigt övergripande information om hur de kommer uppleva sin framtid.
SvaraRaderaVad ska man då ge för råd till de unga? Lära sig självförjning och småskaligt jordbruk och skogsbruk? Det är i varje fall vad jag skulle råda. Inte många kan mycket av värde inom detta nuförtiden. En av de som ändå gått mot strömmen och gått till botten med självförsörjning är Will Bonsall som nyligen skrev en bok om sina försök: "Will Bonsall's Essential Guide to Radical, Self-Reliant Gardening". Wills självförsörjning är dock helt vegansk. Jag föreställer mig att det skulle vara bra med lite betesdjur, åtminstone i Sverige.
Jag läste tidigare Thomas Gunnarsons bok "Jordbruk 2.0.1", jag har fått för mig att han är en av de som bloggar här. I varje fall så skrev Thomas om sitt "medeltida" system för fjällkor, tyckte det var det mest intressanta i boken, men tyvärr var det kortfattat och det fanns inte många detaljer. Jag föreställer mig att det handlar om att maximera betessäsongen samt i övrigt mata enbart med egenodlat hö, undviker kapitalinvesteringar och inköp av insatsvaror utifrån osv. En mer ingående beskrivning vore intressant.
En amerikan som ägnat sitt liv åt småskalighet och skrivit om självförsörjning av gräsbeteskött är Gene Logsdon, "All flesh is grass". Han beskriver i denna bok hur han med olika tricks maximerar betessäsongen på sin lilla farm i norra Ohio mm. Jag föreställer mig att Thomas system skiljer sig en del från Genes och att Thomas har en del värdefulla kunskaper som kan vara till nytta för den yngre generationen. Själv tänker jag mig en mindre flock kor som hobby på månskensbonde-nivå.
Hmm... "inte många kan mycket av värde inom detta nuförtiden"... och så har du hittat några obskyra amerikanska texter.
SvaraRaderaHar vi ett bibliografiskt problem här? Det är lite svårt att veta vad du är ute efter, men om frågan gäller svårighet för nybörjare att hitta information om olika betesmodeller idag och förr i tiden så är det ju en ganska lockande informationssökningsutmaning.
Om man t. ex går till vår nationalbibliografi Libris och helt enkelt söker på "bete" så drunknar man ju nästan i material. Även om man får mycket brus om renbete etc så finns det ändå mycket relevant att botanisera i. Ja, det är bara att välja tidsepok.
I. Pehrsons "Bete och betesdjur" förefaller vara den modernaste grundboken i ämnet. Den väldigt grundläggande broschyren "Nötkreatur på bete" (Jordbruksinformation 11 -06) finns på nätet. På epsilons arkiv för studentarbeten hittade jag t.ex "tillväxt hos nötkreatur på naturbetesmark".
http://stud.epsilon.slu.se/6857/
Annars är det ju lite lockande att insupa Rösiös råd för betesfodring:
1) Förbättra betesmarkerna genom röjning, utrotning af ljung etcetera, hopsamling af löf, de sura siddarnas dikning, insådd af goda växter och så vidare.
2)Öfvergå ej tvärt från torrfodring till betesfodringen utan fodra inne under sista tiden på vårsidan med allt mera af saftiga eller gröna foder och släpp ut djuren under en allt längre tid för hvarje dag!
3) När djuren första gång utsläppas, så förfar försiktigt med dem och tillse att de ej bryta ben eller stå och stånga hvarandra, se särskildt efter om de halta.
4) När de för allvar utsläppas, så se efter dem noga första dagen och titta sedan allt framgent om dem ute på betet så ofta som möjligt.
5) Släpp ej ut djuren på våren eller försommaren tidigare än att betet hunnit växa upp bra, men låt det ej bli för gammalt och hårdt.
6) Äro nätterna första tiden kalla och våta, så tag in för natten de ömtåliga djuren.
7)... Ordna genom gärdesgårdar med, att betesytorna hällre äro flera och mindre än få och större, så att ni ofta kan omväxla med olika betesfält.
Landtmannens bok ser. III, s.268.
Tack för svaret!
RaderaJag har ingen direkt erfarenhet gällande skötsel av djur men har sedan några år tillbaka sett till att hålla ögonen öppna för att snappa upp sådant som kan vara bra att kunna. Har tex läst Pehrsons "Bete och betesdjur". Det jag är ute efter är så icke-intensiv skötsel som möjligt dvs så låga kostnader och så självhushållande skötsel som möjligt eller med andra ord så lite dieselförbrukning och inköpta varor som är rimligt.
Låt mig ta amerikanen jag nämnde, Gene Logsdon, som exempel. Han vill få djuren att göra så mycket av arbetet som möjligt, bland annat
i) sparar han bete (dvs oklippt) på betesmarken för bete på höst, tidig vinter, näringen i detta bete ska vara ok, om det inte är för vildvuxet såklart.
ii) Han bygger mindre höstackar i anslutning till slåtterplatsen som han sedan låter djuren äta utanför växtsäsongen, sparar därmed transporter.
iii) Han sår, efter skörd, in havre som vintertäckgröda i åkern, detta kan djur beta under vintern.
iv) hans djur äter huvudsakligen (eller tom om jag inte minns fel enbart) gräs. Han har naturligtvis mycket klöver i sina betesmarker.
Djuren är såklart installade när marken inte tål deras tyngd.
I mina visserligen oerfarna ögon verkar sådana förslag vettiga för småbrukaren/månskensbonden. Men det har ju slagit mig att en del kanske fungerar mindre bra i Sverige än i USA. Höstackar kanske möglar lättare i Sverige marken tål kanske inte tunga djur halva året, svenskt regelverk är annorlunda än amerikanskt och kan ställa till problem osv. Eftersom det inte finns någon ekonomi i detta extensiva jordbruk skrivs det naturligtvis inte så mycket i ett litet land som sverige, jag känner inte till något i alla fall. Det hindrar ju inte från att det kan finnas en del värdefulla erfarenheter kring vad som fungerar och inte. Jag har en känsla av att detta slags jordbruk tillhör framtiden snarare än dagens konventionella...
Man kan diskutera detta i det oändliga. Djurskyddsreglerna idag kräver en "modern" djurhållning. För icke lakterande kor torde en höskörd i augusti vara optimal. Då är det närmast halm istället för hö som skördas. Men en sådan skörd blir riklig och håller våmmen i full aktivitet vilket skapar "inte överskottsvärme". Djuren håller värmen och är mätta... Motsatsen är ett vallfoder för höglakterande kor som är snabbsmält och extremt energirikt. Det producerar ingen "inre" värme och gör attdjuren blirjustkänsliga för vädervariationer och stallmiljön. Men, som sagt, ett problem som styrs av myndigheter och djurskyddskrav i detaljerad föreskriftshantering.
RaderaSom exempel...
"Inre överskottsvärme" skall det stå...
RaderaEn annan detalj som varierat under tiden har varit djurens kroppsstorlek. Stora kor mjölkar mer. Ochdå vi mäter produktionen per individ så är en stor ko "bättre". Att en stor ko har andra krav på betesmarken än små kor är inte heller så uppmärksammat därmed... Dels trampar storadjur sönder grässvålen och är därmed sämre som betesdjur i den svenska naturen. I hårda marker, som söderut i Europa, kan man kanske ha större djur.
RaderaSmå djur är lättare att hysa vintertid, vilket troligen är en faktor som gjort att tamdjuren minskat i kroppsstorlek under årtusendena. En optimal kroppsstorlek har skapats av varje generation bönder för den tid och plats de levt. Man har bl.a. hittat en skelett av en vuxen ko på Marsstarnd som endast var 90 centimeter över marken som levande. En idealisk hushållsko som levde på de fattiga grästorvorna bland bergknallarna. Och som ingen ville äta opp när det var dax....
Tack, vettiga påpekanden! Det är exempel på sådan information som är svår att finna... Överallt annars insisteras det tex på betydelsen av en tidig höskörd.
RaderaMisstänker för övrigt dessutom att om en höstack ska ha en chans att klara sig från mögel måste det vara mer halmliknande skörd. Så som du påpekar kan även senskördat hö vara lämpligt av flera skäl.